Bara nio nätter kvar....




..tills min underbar fina Tuva inte ska sova vid min sida längre...
I ett och ett halvt år har jag haft den stora lyckan att få dela min tillvaro med henne.
Hon har berört mitt hjärta och är som min dotter.

Men som jag skrivit innan finns det ingen möjlighet för henne att bo kvar här, både pga mitt nya boende och att jag jobbar alldeles för mycket och har alldeles för lite tid över till henne.
Hon kommer få det bra hos min syster, det vet jag.

        



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0