Måste göra någonting snart,får panik av att bara packa/plasta/scanna/plocka........

Fick reda på häromdan att en nära vän förlovat sig. Ringde upp honom o fick detta bekräftat. "När gjorde ni det?" "I augusti". Haha.
Undra när det blir av för mig, den där fina kärleken........


Fick svar angående rummet igår, flickvännen godkände i c k e att en tjej skulle bo där så nu är det jag som står utan boende. Min underbara syster sa igår att om det är kris så kan hon ta hand om Tuva...
Men nu står jag som sagt utan, är det inte det ena så är det det andra som min kära mor skulle sagt.

SKABB

Tro det eller ej. Det verkar gå skabb bland oss svenskar...Fyyy fan. Men sjukt kul ändå.
Y1 fick med sig det från Sverige, vart vet jag itne riktigt, smittade på något sätt över det till X1. Nu är Y2 i farozonen eftersom han sovit med X1 och Y3 kanske smittat X2 efterom han bor med Y1 och sedan sovit i X2´s säng. Låter det komplicerat? X3 kommer in i bilden och kanske fått det själv eftersom hon bor med X1, och isf kan även Y4 vara drabbad eftersom han sover med just X3. Puh,ja jag nämnde inte namn iaf=)
Sedan detta kom upp har det kliat djääävulskt och jag hoppas verkligen bara det är inbillning.

Natti.

Jag trivs väldigt bra med mitt liv just nu, men jag är så splittrad.
Hatar att inte veta var jag ska bo om 6 veckor, om Tuva kan vara med och vart mina saker ska ta vägen.
Nu letar jag alltså efter ett rum inneboende hos någon eller i ett kollektiv. Helst av allt önskar jag att Tuva kunde vara hos mig, men jag tvivlar på det nu när jag inte kommer ha en egen lägenhet här.
Lisa e gullig nog o fråga sin ammma, men jag ska prata med pappa o Heidi först.
Känns bara som att jag lägger för mycket på dom.

Efter denna flytten kommer jag h saker utspridda överallt känns det som, i min gamla lägenhet, lite kvar här i Sfjord och en dle hos pappa. Fan,jag är bara tjugo år,hur kan jag ha samlat på mig så mkt saker?
Jag hatar sånt, men samtidigt kan jag itne bara slänga alltr. Men känslan av att man har så mkt saker, å särskilt när de inte är på samma ställe, ger mig panikkänslor.....

Jag viull bara att allt ska lösa sig NU NU NU.

Jag kommer sakna´Tuva något så oerhört om hon itne kan bo kvar hos mig, hon är ju min lilla bäbis........

Ibland önskar jag att jag hade allt hemma i mitt flickrum hos mamma o pappa i deras stora fina villa, inte kände mig bunden till något utan kunde komma hem när som helst,kanske bo hemma medans jag pluggade och slippa hela studielånskiten. Men nu flyttade man hemifrån tidigt, pappa o mamma har ignen fin villa utan är skiljda o bor i två olika länder. Jag borde inte klaga, jag har lärt mig jävligt mkt av att stå på egna ben tidigt, men ibland är jag avundsjuk på andra. Men men.

Det ordnar sig, det gö det alltid...