(Afraid you´ll see me
and be scared by all the thoughts I´ve tied)

Pepparkaksbak och glögg hemma hos en kompis till min syster ikväll.

Imorgon hoppas jag på ett positivt besked.

Och i väntan på det läser jag Lottas gamla blogginlägg och saknar vårat häng:



"2007-02-12
La belle et le bad boy
Efter en helg i Göteborg åkte jag hem på söndagen, men återvände redan på måndagen igen. Hem till Sofi, min nya vän. Vi bara hänger där och käkar mat och skrattar och när hon inte är hemma hänger jag med hennes inneboende. Han är homosexuell och skitsnäll. Eller så skriver jag. Jag förbereder mest för ett kommande steg. Är inte redo ännu. Det kommer. Det är pausigt med punkter. Man måste ju andas ibland. Veckan som gick, gick väldigt fort, men den var härlig. Sedan tog jag bussen hem till landet. Trivs jäkligt bra där med styrkan som sliter i mina mössor.


"2007-02-25
Måste skynda nu
Antingen så bjuder man på sig själv eller så sitter man hemma och tycker synd om sig själv.

Det var meningen att jag skulle ta pendeln hem men jag tog spårvagnen hem till Sofi. Jag kände att jag behövde träffa henne. Jag sitter här nu, på hennes säng och vi snackar om viktiga grejer. Vi snackar om hur många semlor man kan äta innan man tillslut heter Semla. Nej, det gör vi inte alls. Vi snackar om hur man käkar upp en pizza för att jävlas på inneboende folk som inte tar reda på efter sig. "Äh, vafan, nu käkar jag upp hans jävla pizza för jag är fan bakfull!", säger Sofi och hugger in. Jag glor på henne när hon mumsar i sig en pizza - allt för att jävlas. Jag tycker hon är cool, men jag hade inte kunnat gjort så själv.

Jag väntar på ett sista fikamöte innan jag tar pendeln hem. Kanske kan det leda till roliga jobb i sommar. Det är roligt med spontanträffar och som dessutom kan ge utdelning. Annars är det inte värt!

Oj, nu spillde Sofi ut vattnet på golvet. "Synden straffar sig själv, eller gör som J.T och sjung What Goes Around Comes Around", tänker jag och skrattar lika mycket som Sofi."



"2007-02-04

Shut up Chicks

Tog spårvagnen när dagen kändes skriven för dagen. Efter en arbetsvecka var duschen välbehövlig och det var läckert att välja helgkläder. Rummet städades aldrig, det lämnades stökigt - enbart för att städa på söndagar är min favorit. Jag doftade billig parfym men det stank okey för jag skulle få komma ut ikväll. Träffa Sofi, hänga på hak och snacka om hur gott det är med brownies och speciellt om hur fult det är med snygga överdrivna fantasier. Det blev en relativt lugn fredag. Brölsång på spårvagnen från den sista sommaren med Ted Gärdestedt, enligt Sofi. Nicklas Strömstad, hade inget med underhållningen att göra. Och, vi skrattade som bara fan... Det enda jag minns sedan är Sofi som tjatar på mig att inte somna.

Min kropp var garanterat ett block och bläcken hade tagit slut för längesedan.

Vi vaknade med knutar i håret och ett golv med tomma sevenelevenpåsar och 2 urdruckna colapetflaskor. Humöret var fluffigt och vi skrattade om alla internskämt som föddes kvällen till ära. Sedan ville Sofi skriva och jag fick ett impulssms om en fika vid 15:57 någonstans i närheten av centralstationen. Fika och fika - öl och strips med beasås funkar likabra när jag ändå var lite bakfull. Vinkade ses snart och vagnen förde hem mig till Sofi igen. Basilikapuckar och coscos, tända ljus och Dirty Dancing gick förbi när vi höll på att missa tiden till hennes kompis som gömde sig på rediga platsen. Vi halsade en halv flaska rött och vi stod helt plötsligt i molnet av Göteborgs prostituerade gata. Vi skyndade därifrån och tog ett par öl på Jammy och därefter Pustervik. Vi tre hade kul och det var värt varenda steg därifrån. Varenda fritt andetag har varit värt.

Det är värt att komma ut ibland.

"Jag ska måla mitt nagellack svart!",
säger Sofi när hon bestämmer sig för att måla naglarna.

Det är värt att komma ut ibland."


Så här kunde vi se ut när vi röjde på Pustervik: